Segregationen har förändrats i grunden
Foto: Pexels.
Sverige har blivit både mer etniskt och mer ekonomiskt segregerat under de senaste 30 åren. En ny studie från Jönköping University (JU) visar att områden med många invånare med utländsk bakgrund i dag oftare präglas av lägre inkomster, lägre sysselsättning och lägre utbildningsnivå än tidigare.
Studien visar också att socioekonomiska segregation inte uppstår direkt och per automatik i perioder av relativt hög invandring. I stället växer den stegvis fram över tid. Resultaten pekar på att invandring, bostadsmarknaden och politiska beslut tillsammans påverkar utvecklingen.
Den utvecklingen framkommer i en ny studie av forskarna Sofia Wixe, docent i nationalekonomi och Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid Jönköping International Business School, JU.
Studien bygger på registerdata från hela Sverige mellan 1990 och 2022. Forskarna har undersökt hur etnisk och socioekonomisk segregation har utvecklats över tid, hur de blivit allt närmare sammankopplade och hur detta hänger ihop med invandringen.
För 30 år sedan fanns inte samma tydliga koppling mellan utländsk bakgrund och ekonomisk utsatthet som i dag.
– Det mest slående resultatet är inte att den etniska segregationen har ökat, utan att den i allt högre grad överlappar med socioekonomisk utsatthet. Det är där segregationens långsiktiga konsekvenser blir som tydligast, säger Charlotta Mellander.
Etnisk och ekonomisk segregation följer olika mönster
Studien visar att invandring från icke-västliga länder har ett tydligt samband med ökad etnisk segregation på kort sikt. En möjlig förklaring är att nyanlända ofta flyttar till områden där de har släkt, vänner eller andra sociala kontakter och där det är lättare att hitta en bostad.
Sambandet mellan invandring och socioekonomisk segregation ser däremot annorlunda ut. Där blir förändringarna tydliga först efter en längre tid.
Resultaten tyder på att segregation inte uppstår efter en enskild period av hög invandring. I stället växer den fram gradvis när människor med liknande förutsättningar koncentreras till samma områden.
Bostadsmarknad och politik påverkar utvecklingen
Forskarna betonar att studien inte visar att segregation är en oundviklig konsekvens av invandring. Tvärtom varierar sambanden mellan olika tidsperioder, vilket tyder på att bostadsmarknadens utformning och bosättningspolitik kan ha stor betydelse för hur segregationen utvecklas.
Under delar av 1990-talet var sambanden mellan invandring och segregation relativt svaga. De blev starkare under stora delar av 2000-talet, men har försvagats igen efter 2015.
Forskarna kan inte säga exakt vad som ligger bakom förändringarna. Men utvecklingen sammanfaller med flera större förändringar i svensk bosättnings- och migrationspolitik.
-Invandring hänger samman med etnisk segregation redan på kort sikt, medan kopplingen till socioekonomisk segregation växer fram över längre tid. Det visar varför frågan behöver ses i ett långsiktigt perspektiv, säger Charlotta Mellander.
Läs studien i sin helhet. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
