Nya arbetssätt kan ge mer jämlik preventivmedelsrådgivning efter förlossning

Att bli gravid igen kort efter en förlossning kan innebära risker för både kvinnan och barnet. En ny studie från bland annat Jönköping University (JU) visar att nya arbetssätt för preventivmedelsrådgivning kan bidra till att fler kvinnor väljer effektiva preventivmedel. Samtidigt visar studien att regionala skillnader påverkar möjligheterna att erbjuda en jämlik vård efter förlossning.

Tidigare forskning visar att utrikesfödda kvinnor oftare möter hinder i kontakten med vården och i lägre grad får stöd kring preventivmetoder efter en förlossning. Exempelvis erbjuds de mer sällan rådgivning eller recept. Bristande språkkunskaper och svårigheter att hitta rätt i vården kan vara några av orsakerna.

I studien deltog barnmorskor vid 28 barnmorskemottagningar i Region Stockholm, Västra Götalandsregionen och Region Jönköpings län i utbildning och förbättringsarbeten tillsammans med utrikesfödda kvinnor. De vidareutvecklade och testade nya arbetssätt exempelvis informationsmaterial om preventivmetoder och rutiner för rådgivning om preventivmetoder efter förlossning.

– Vi ville utveckla rådgivningen tillsammans med de kvinnor som berörs. Det gav oss en bättre förståelse för vilka hinder som finns och hur rådgivning kan utformas så att fler kvinnor kan ta del av det, säger Helena Kilander, docent och forskare vid avdelningen för kvalitetsförbättring och ledarskap på Hälsohögskolan vid JU.

Totalt följdes cirka 14 000 kvinnor upp vid eftervårdsbesöket 16 veckor efter förlossningen. Syftet var att undersöka om det nya arbetssättet kunde stärka rådgivningen och förbättra tillgången till säkra preventivmetoder efter förlossning för utrikesfödda kvinnor.

Effekten varierade mellan olika grupper

Studien visar att andelen kvinnor som valde en effektiv preventivmetod ökade från cirka 45 procent till 49 procent på de mottagningar som arbetade med det nya upplägget. Ökningen sågs framför allt bland kvinnor födda i Sverige medan förändringen var liten bland utrikesfödda kvinnor.

Forskarna såg också tydliga skillnader mellan regionerna. I Region Jönköpings län ökade andelen utrikesfödda kvinnor som valde en effektiv preventivmetod, vilket inte var fallet i de andra regionerna.

Forskarna menar att det tyder på att barnmorskor har olika förutsättningar att genomföra förändringar och ge kvinnor samma stöd.

– Resultaten visar att det inte räcker att införa nya arbetssätt för att uppnå jämlik vård. Olika förutsättningar på mottagningarna, som möjlighet att förlänga tiden och anpassa besök efter kvinnors behov, kan ha stor betydelse, säger Elin Larsson, docent och forskare vid institutionen för global folkhälsa vid Karolinska Institutet.

Forskarna ska nu undersöka varför arbetssättet fungerade bättre i vissa regioner än i andra. De ska också starta en ny studie för att undersöka organisatoriska hinder som kan påverka kvinnors tillgång till preventivmetoder.